Maud Jonsson skriver i sin insändare att remissbeslutet var enhälligt.

Hon är ordförande i omsorgsnämnden, ON, men även ordförande i KPR. Hon skriver vidare att KPR hade en representant som åhörare vid ON:s möte. Det hade inte hjälpt om KPR hade haft fler representanter, då åhörare bara får, just det, lyssna. Beslutet från omsorgsnämnden hade inte blivit annorlunda, då åhörare inte kan yttra sig.

Frågan kvarstår. Vad grundade ON sitt beslut på? Vilken information delgavs inte KPR? Någon remissförfrågan i egentlig mening fanns inte. Enbart ritningar/skisser på tre tomter som uppenbarligen kunde vara aktuella. Återigen: de som presenterade ritningarna/skisserna, vilket underlag hade de?

►Vilket underlag hade ON för sitt ställningstagande?

►Ett demensboende gällande Ljusdal som tätort var uppenbarligen aktuellt. Detta framgick inte.

►Vad skulle hända med det befintliga boendet på Tallnoret?

En korrekt remiss skulle ha åtföljts av en skrivelse där alla kriterier redovisats. KPR fick via ordföranden i kommunstyrelsen, KS, ytterligare klarläggande rörande remisstider och mottagare, vilket inte vår ordförande bistod med.

KPR har nu funnits som grupp sedan våren 2023. Reglemente saknas.

Enligt KS har utformningen av ett nytt reglemente hänskjutits till kommunchefen. Det räcker inte med ett reglemente, utan alla, KPR såväl som politiker, måste få en utbildning i vad KPR:s verksamhet egentligen betyder. KPR skall fungera som ett språkrör för cirka 30 procent av kommunens befolkning. Därtill kommer personal och anhöriga. Utan dialog förvägras därmed en tredjedel av befolkningen i Ljusdals kommun sin medborgerliga rätt. Om inte KPR får verka som tänkt är, blir det hela en skendemokrati.

Kurt L. Rådlund, ledamot i KPR