Om vi ska tro våra politiker tycks det finnas oanade ekonomiska resurser i vår kommun. Varför inte då bygga tre hallar? Våra motorburna ungdomar, som är många till antalet, skulle behöva en hall där de kan träffas och meka med sina epatraktorer.

50 miljoner kronor mer eller mindre i investeringskostnader, tycks inte ha någon större betydelse. Dessutom blir driftskostnaden för en sådan hall, mycket billigare än energislukande idrottshallar.

Däremot kommer omsorgen som under coronaepidemin blottade stora behov och skolan som inte har råd med skolböcker, renoveringar av skolfastigheter med mera får stå tillbaka. Om våra politiker menade något med alla sina fagra vallöften, måste det initialt tillföras mer resurser både till omsorgen och skolan.

Den demografiska utvecklingen, med allt fler äldre och multisjuka, talar sitt tydliga språk. Omsorgen kommer att kräva stora resurser framgent. Vi får heller aldrig acceptera, att en tredjedel av eleverna som slutar årskurs nio, slutar med ej godkända resultat. Denna negativa trend, som har tillåtits att pågå under alltför många år, måste brytas och till detta kommer det att behövas mer resurser.

Det är våra folkvalda politiker som gör sina prioriteringar till vad våra gemensamma skattemedel ska gå. Glöm inte bort att även Ljusdal berörs av höjda ränta, stigande inflation, högre arbetslöshet, krig i vårt närområde, att då satsa på dyra idrottsanläggningar som kommer att kräva stora resurser är oansvarigt. Tänk om och prioritera rätt för en gång skull!

Bodil Eriksson