Enligt Skolverket ska en elev på högstadiet ha möjligheten att göra praktik i minst tio dagar från och med årskurs 8 i grundskolan. Men Stenhamreskolan har inte erbjudit sina elever på högstadiet praktik på över sju år, dels för två års pandemi, men också för att det har varit svårt att få ut högstadieelever eftersom gymnasieelever som går yrkesprogram haft förtur.

Robert Planeskog, nuvarande rektor på Stenhamreskolan, säger att när han började som rektor 2018 fanns det ingen organisation för prao.

Planeskog förklarar i ett mejl att “det påbörjades ett arbete med att ta fram en SYV-plan i kommunen där praon var en del i den planen. Arbetet med den drog ut på tiden bland annat på grund av att man gjorde om organisationen för elevhälsan.".

Inför läsåret 19/20 så utökades antalet studie- och yrkesvägledare, SYV, i grundskolan och planen var att starta praoverksamhet under vårterminen 2020, berättar Planeskog. Men då satte corona käppar i hjulen och första gången det gick att genomföra prao var under vårterminen i år.

Prao är en förkortning för praktisk arbetsorientering. Det innebär att eleverna ska få prova på arbetslivet och skaffa sig kunskap inför gymnasievalet. Det bidrar till erfarenheter som kan göra det lättare när eleverna ska in i arbetslivet och skaffa sig ett framtida jobb. Eleven får själv ordna en praoplats och fråga antingen via mejl, telefon eller besöka arbetsplatsen och fråga personligen. Enligt skolverket kan det här göra eleven förberedd för när hen ska söka jobb och måste gå på jobbintervjuer.

De tio praktikdagarna varje elev i årskurs 8 och 9 får, är en chans att hitta något som eleven är intresserad av och skulle kunna jobba med i framtiden, eller så är man bara nyfiken på hur allt fungerar på olika ställen. Vissa blandar upp sina praodagar och är på olika platser under veckan medan andra är på samma ställe hela tiden.

En av de elever som nu till sist får prova på arbetslivet är Leigha Mårtensson i 9D, som praoade som idrottslärare på Stenhamreskolan.

Leigha, 15, berättar att hon fick hjälpa till att plocka fram och undan redskap inför idrottslektionerna och leda lekar för lågstadieklasser. Men det Leigha gillade mest var att få leda de andra niorna som fortfarande hade vanliga lektioner.

– Mitt praoval var väldigt spontant, berättar Leigha.

Fastän det inte var planerat att praoa hos sin egen idrottslärare gillade hon att hjälpa till med de yngre klasserna. Men det är inget hon ser sig själv ha som heltidsjobb i framtiden.

Leigha berättar att hon tycker om att ha praktik men tror att det blir bättre på gymnasiet.

– Nu tar man bara det första man får. På gymnasiet blir det mer inriktat på vad du vill göra, förklarar Leigha.

Minou Estassy Katsaras